Radonmätning och bidrag till sanering

Har du koll på radonhalten i ditt hus? För hög halt av radon kan finnas i alla slags hus. Nya radonbidraget ger upp till 25 000 kronor i bidrag när du sanerar. På kommunens hemsida kan du läsa mer om radon och hur du mäter radonhalten i ditt hus. Information om hur du söker saneringsbidrag hittar du på Boverkets hemsida.

/Anders Ivansson, Miljöinspektör

Kom och tävla med oss på bomässan

Imorgon, lördag 14 september finns Nybro kommun, Nybro Bostads AB och Nybro Energi på plats på Mässan Nytt Boende på Stortorget i Kalmar!

Passa på att delta i vår tävling där du ska cykla på en cykel vi har i vår monter och se hur mycket energi du kan skapa. Hur många watt kommer du upp i? Fina priser!

Läs mer om oss och vad vi kan erbjuda dig på vår sida för mässan.

/Emma Tillback, Exploateringssamordnare

Tyck till om lekplatser

Vad ska Nybro kommun arbeta med för att få bra lekplatser i kommunen?

Nu har du möjlighet att komma med synpunkter. Förslaget till lekplatsprogram ställs ut på biblioteket 12-26 september. Välkommen dit för att tycka till!

/Thomas Bergström, Stadsträdgårdsmästare

Kulturmiljö på Svartbäcksmåladagen

Just nu pågår ett spännande arbete. Nybro kommun har ett kulturmiljöprogram från 1988, ”Kulturminnesvård i Nybro kommun” som vi arbetar med att förnya och digitalisera, ett arbete som sträcker sig över flera år.

Har du någon gång besökt en plats som du känner att du vill återvända till, eller kanske bo på? Vad var det som gjorde den platsen speciell och attraktiv?

Ofta är det platsens karaktär och själ eller en berättelse som gör den intressant. Spåren efter en plats förflutna skiljer den platsen från andra och bidrar till upplevelsen av den.

En kulturmiljö är en miljö som har påverkats av människor och som på något sätt berättar om människors liv. Det kan vara allt från fornlämningar, odlingslandskap, vägar, kyrkor och torp till moderna bostadsmiljöer.

Visste du till exempel att Flerohopp har fått sitt namn efter att herrarna Fleetwood, Rothlib och Hoppenstedt anlade ett järnbruk på platsen 1724. De första bokstäverna i deras namn gav namn till orten. De grävda kanalerna i samhället är en lämning från järnbrukstiden.

Eller visste du att byn Kopparfly finns en malm. Det är en rad av småhus där bland annat hantverkare bodde och verkade. De ligger långt från bykärnan och den bördiga marken och läget längs med vägen är typiskt för hantverkshus. Här har det bott skomakare, skräddare, saltpetersjudare, änkor och båtsmän.

Ett kulturmiljöprogram uppmärksammar ett urval av värdefulla kulturmiljöer som ger en bild av kommunens historia från forntid fram till idag. I programmet beskrivs vad som utmärker kulturmiljöerna och vilka kvaliteter de har, tillsammans med rekommendationer om hur miljöerna kan utvecklas och bevaras.

Arbetet med Nybro kommuns kulturmiljöprogram utförs av Nybro kommun i samverkan med Kalmar läns museum och delfinansieras av Länsstyrelsen i Kalmar län. De utvalda områdena med kulturmiljöer inventeras och fotodokumenteras. För varje kulturmiljö sammanställs sedan en områdesbeskrivning där den kulturhistoriskt intressanta miljön beskrivs.

Det här gör vi för att berätta om kommunens historia till invånarna, vägleda och informera om hur kulturmiljöerna kan bevaras, användas och utvecklas, bidra till att stärka kommunens turism, ta fram  underlag för kommunens tjänstepersoner och politiker vid planläggning och lovgivning samt använda som studiematerial.

Vill ni veta mer om några av kommunens kulturmiljöer? Kom till Nybro kommuns tält på Svartbäcksmåladagen nu på lördag.

Barkborrar i svamptider

I Nybro kommuns skogar börjar det arta sig till en riktigt fin svamphöst (i motsats till förra året…). Alla möjliga svampar poppar nu upp och en del av dem är goda och populära matsvampar. Gula kantareller, trumpetsvampar, stensopp (karl-johan), stolta fjällskivlingar och flera andra är redan uppe och snart dyker de första trattkantarellerna upp. Så nu är det läge att ge sig ut med korgen! Alla svampar är ju inte ätliga, så var alltid noga med vad du plockar med dig hem till smörgåsen och ät bara svampar du är helt säker på vad de är för något.

För närvarande håller vi på att inventera kommunens skogar på pågående angrepp av granbarkborre, och när man ändå är ute kan man ju passa på att ta pulsen på svampskogen!

På bilden ses en av mina favoritmatsvampar uppe till vänster, den rödgula trumpetsvampen. Den är lik trattkantarell men saknar regelbundna åsar under hatten och är mer intensivt färgad i brandgult på foten. Den är inte särskilt vanlig i våra trakter men kan finnas i mängder där den finns, oftast i äldre skogar med grundvatten nära markytan eller i blöta kanter på skogsbäckar.

Många svampar man springer på, är ju inte matsvampar, men kan vara vackra ändå. Uppe till höger syns en bockspindling, en vanlig och rätt stor spindelskivling som växer i mossiga granskogar.

Bland taggsvamparna är framför allt den bleka taggsvampen välkänd som matsvamp. Men den har många släktingar. På bilden syns en riktigt sällsynt svamp som växer i gamla granskogar, gärna på basisk (kalkrik) mark; bitter taggsvamp. Den blir stor (upp till 20 cm bred) och är lik flera närstående arter men är lätt att känna igen på doften; den doftar starkt av bittermandel!

Och sällan är man ju helt ensam om svampen i skogen. En vacker röd skogssnigel gjorde mig sällskap. Den är något ovanligare än släktingarna svart och spansk (mördar-) skogssnigel. Det är inte alltid lätt att skilja den från den välkända spanska skogssnigeln, men den röda har oftast en brandgul-orange kant nederst på kroppen (mot marken) och uppträder inte lika aggressivt i trädgårdar, och aldrig i samma antal.

/Olof Persson, Skog- och markförvaltare

Arbetet går framåt i södra Hanemåla

Arbetet fortskrider som planerat med att bygga VA, gator och belysning i det nya villaområdet i Hanemåla. I oktober kommer en visning att hållas och efter det kommer tomterna att läggas ut till försäljning i e-tjänsten för tomtkö.

Vill du redan nu anmäla dig till tomtkön och väntar på dessa nya tomter kan du logga in i e-tjänsten och kryssa i rutan ”jag vill endast stå i den generella tomtkön”.

På bilden nedan ser du hur tomterna kommer att vara fördelade i området.

/Emma Tillback, Exploateringssamordnare

Vattna inte med ytvatten

Påminnelse om att inte ta vatten från vattendrag och sjöar då det skadar djur- och växtliv.

Observera även att man måste anmäla vattenverksamhet till länsstyrelsen för mindre uttag av vatten ur vattendrag och sjöar (vissa undantag finns), mer information om vattenverksamheter går att läsa på Länsstyrelsens hemsida.

Det är inte heller tillåtet att dra vattenledningar över annans mark utan markägarens tillstånd.

/Charlotte Andersson, Vattenhandläggare

Rådgivning för våtmarker

Inom ett projekt som heter Grip on Life IP finns nu möjlighet att erbjuda markägare kostnadsfri rådgivning kopplat till våtmarker i skogslandskapet. Rådgivningen riktar sig till markägare som vill veta hur förutsättningarna för en våtmark ser ut på sin mark.

Vid rådgivningen tittar markägaren tillsammans med en konsult på området i fält och tar fram ett principförslag kring möjlig utformning och placering.

Efter rådgivningen får markägaren ett rådgivningsdokument där förslaget presenteras.

Konsulten hjälper även till med att fylla i en intresseanmälan som skickas till Länsstyrelsens våtmarkssamordnare. Intresseanmälan används sen för att kunna lotsa markägaren vidare till lämpligt stöd.

Hos Länsstyrelsen hittar du mer information om våtmarksarbetet (scrolla ner på sidan för kontaktuppgifter till Länsstyrelsens våtmarkssamordnare.

/Charlotte Andersson, Vattenhandläggare

Skydda din brunn!

Skydda din brunn och bidra till bättre beredskap
Nu finns det en ny möjlighet för er med privat eller samfällighetsägd vattenbrunn att skydda brunnen och samtidigt bidra med information för bättre beredskap mot vattenbrist.

Genom att du som äger en brunn lämnar information om vattnets kvalitet och/eller kvantitet, eller bara information om brunnens existens, får brunnen ett säkrare skydd. Samtidigt kan du också bidra till att höja beredskapen för vattenbrist inom området. De senaste årens torka har för många privata brunnsägare inneburit begränsad tillgång på vatten och i vissa fall också problem med vattenkvaliteten. För att på bästa sätt förbereda utsatta områden för framtida situationer med vattenbrister och planera den lokala vattenförsörjningen är det viktigt att ha kunskap om vattensituationen och vattenkvalitet i enskilda brunnar.

Det finns nu möjlighet för dig som har en egen brunn att rapportera in uppgifter om vattenkvantitet och/eller vattenkvalité för din brunn till Brunnsarkivet som finns hos Sveriges geologiska undersökning, SGU. Det går att rapportera information både för brunnar som redan finns i arkivet och för nya brunnar. Brunnsarkivet används bland annat för att lokalisera brunnar som kan påverkas av ändringar i översiktsplaner och detaljplaner, infrastrukturprojekt eller i tillstånds/anmälningsärende till nya brunnar i samma område. En registrerad brunn har också större möjlighet att skyddas av räddningstjänsten vid t.ex. brandsläckning eller kemikalieolycka. Om inte brunnen finns registrerad i Brunnsarkivet är risken stor att brunnen förbises i till exempel ersättningsärende. Det finns också en risk att ingen hänsyn tas till brunnen vid etablering av t.ex. nya vattentäkter och energibrunnar i närheten, eller vid beräkning av tillgången på vatten för vattenuttag.

Här kan du registrera din brunn. Du som har din brunn i Nybro kommun får gärna höra av dig till kommunens samhällsbyggnadskontor om du har frågor om registreringen.

Vid frågor kontakta i första hand

Charlotte Andersson, vattenhandläggare
E-post: charlotte.andersson@nybro.se  telefon: 0481-453 42  eller

Anders Ivansson, miljöinspektör
E-post: anders.ivansson@nybro.se telefon: 0481-453 54

Med vänlig hälsningar om en fortsatt lagom regnig sommar!

/Charlotte Andersson, vattenhandläggare